| Natur, kultur och friluftsliv omkring Lyckebyån | ||||
|
|
|
|||
| Lyckebyån spelar en central roll för intressanta miljöer både ur kulturell och biologisk synvinkel. Det beror på att åns utseende har förändrats med tiden och att dalgången tidigt bosattes och odlades upp. Tillsammans med de geologiska förutsättningar som finns har mångformigheten utmed ån blivit stor. Under vårfloden svämmar Lyckebyån över sina bredder, framför allt i områden som tidigare dikats ut. Maderna svämmas över och de gamla sjöarna blir delvis åter vattenfyllda. Dessa utgör betydelsefulla rastplatser för flyttfåglarna. I norra delen av Lyckebyåns dalgång förekommer omväxlande sjöar, våtmarker, rullstensåsar och barr-blandskogar. På flera ställen finns välutvecklade mader kring Lyckebyån, t ex mellan Bodaskogssjön och Yggerrydssjön. |
![]() |
|||
|
|
||||
|
Ett av Lyckebyåns riksintressanta områden är Huvudhultakvarn. Här finns översvämningsområden med intressant flora. Arter som finns är t ex safsa, stagg, kärrviol och vattenmåra, slåtterängar och parallella åsryggar. Söder om Lindås breder dalgången ut sig i ett öppet odlingslandskap med rullstensåsar och variationsrika betesmarker med bl a skogsbete. Här återfinns flera hävdgynnade arter som t ex kattfot, solvända och slåttergubbe. Den största sjön inom Lyckebyåns avrinningsområde är Törn. Sjön fungerar även som vattenmagasin åt Karlskrona kommun. Naturen runt Törn är omväxlande med våtmarker, odlingsmarker och skogsmark med både gran och ädellöv. Sjön har ett högt ornitologiskt värde och hyser även ett stort antal fiskarter. Lyckebyån mynnar ut i den grunda Lyckebyfjärden, en del av Östersjön. Grunda vikar har oerhört stor betydelse som föryngringsområden för fisk och som rast- och födoplats för fågel. I Blekinges skogsbygd finns ett riksintressant område där det typiska kulturlandskap från 1800-talet lever kvar med betade mader, torrängar, forna smååkrar och slåtterängar med dess karaktäristiska flora och fauna. Dessutom förekommer talrika kulturhistoriska lämningar som odlingsrösen, fägator, stenmurar och trähägn. Spår efter gamla bosättningar och gammal verksamhet förekommer på många platser utmed Lyckebyån. Speciellt rester efter gamla kvarnar, sågverk m.m. förekommer. Delar av Lyckebyån utgjorde tidigare riksgränsen mellan Sverige och Danmark. Idag är det gräns mellan Blekinge och Småland. Spår efter de gamla gränsstenarna finns fortfarande kvar idag. |
|
|||
|
|
||||
|
Lyckebyån hyser många möjligheter för ett rikt friluftsliv. Nedan är några exempel på lämpliga aktiviteter.
|
||||
|
Bad Ett stort antal badplatser förekommer utmed Lyckebyån. De större badplatserna är: Lessebo kommun: Emmaboda kommun: Häljanäsbadet i Långasjö, Åfors, Johansfors, Loafallet i Ubbemålasjön och Törestorp i Vissefjärda. Karlskrona kommun: Västersjön, Mörtsjöåsen och Stora Havsjön.
Cykling För den som hellre använder cykeln finns ett antal cykelleder. Paddling Ån utgör en utmärkt paddlingsled speciellt i det flackare mittenpartiet,
dvs. från Lindås till Hinderås. De större sjöarna är också lämpliga
paddlingsmiljöer, t ex sjön Törn. För en färd längs med hela ån minskar
forsar och vattenfall framkomligheten och kanoten måste bitvis bäras.
Det finns också information om paddling på Lyckebyån >> här.
|
Camping Nedan anges några campingplatser som finns i närheten av Lyckebyån.
Golf Det finns flera golfbanor, varav en inom Lyckebyåns avrinningsområde.
|
|||
|
Fiske Lessebo kommun:
Mer information om Karlskrona kommuns fiskevatten finner Du på kommunens >>hemsida. |
Vandra Lyckebyåns dalgång är mycket vacker och det finns många fina områden
att vandra i. Några vandringsleder finns inom avrinningsområdet. |
|||
|
|
||||
| Webbredaktör: Eva Steiner | © Lyckebyåns Vattenförbund | |||